West Coast Sandolf

Tredje och sista inlägget från Maui. Vi besökte Haleakalā National Park en dag när det var lite bättre väder. Vi hade ju försökt oss på att vandra här uppe några dagar tidigare, men vädret ställde till det. Parken är uppdelad i två distrikt, Kipahulu district och Summit District. Kipahulu besökte vi ju när vi vandrade Pipiwai Trail och nu var det äntligen dags att ge oss upp till toppen av vulkanen!

Vi parkerade bilen vid Halemau’u Trailhead och liftade upp sista biten till toppen för att påbörja vandringen vid Sliding Sands Trail och därmed få till en loop som, om vi inte liftat, hade blivit 28,5 km. Men vem vill gå på en smal slingrande väg med massa bilar i nästan en mil? Inte vi. Så med liftandet blev vandringen istället 19.7 km och tog 6h 20 min (5h aktiv tid). Här är leden vi gick.

Det kändes overkligt med utsikten vi hade när vi gick ner i kratern.

Och vi hade sällskap av dessa gulliga fåglar.

Lavasten överallt.

Här stannade vi till för lunch, som bestod av gigantiska korvbrödsmackor.

Vi passerade Kawilinau, även känt som ”The Bottomless Pit”. Ungefär 20m djup.

Landskapet här beskrivs som alpin öken och kratern är egentligen inte en ”riktig” krater utan har skapats av erosion och består av en massa mindre kratrar där det skett utbrott.

Stundtals kändes det verkligen som att vi var på månen.

När vi närmade oss slutet av vandringen ändrade landskapet karaktär och vi kom till mer subalpin buskmark. Här fanns en liten raststuga där vi träffade på en väldigt trevlig äldre man som var native Hawaiian och var ute på tur med sina hästar.

Här skulle vi sedan ta oss upp på serpentinstigen. Vi förväntade oss alltså riktigt härlig utsikt.

Men när vi väl började stigningen uppåt så hade molnen nått dit också, så vi gick där i dimman och såg inte ett skvatt.

När vi väl kom fram till bilen var vi ordentligt blöta, men mycket, mycket nöjda och vi fick en underbar utsikt på hemvägen i alla fall!