
En lördag i september gick vi upp tidigt för att åka till Pinnacles, en nationalpark som bildades så sent som 2013. Det tog oss ungefär 1,5h att åka dit och när vi kom di framåt 9-tiden knep vi den sista parkeringen.

Viktoria var i Bay Area för jobb, så vi plockade upp henne på vägen.


Pinnacles har ett lite speciellt landskap då parken utgörs av en gammal vulkan som eroderat bort. Så alla dessa stenpelare (eller vad man ska kalla det) är vad som återstår.


Vi vandrade upp till toppen av High Peaks via Condor Gulch Trail. Det var ungefär 5,5 km, 350 höjdmeter och en ganska snäll stig.

Parken är hem till örnar, falkar och den kaliforniske kondoren. På 80-talet fanns det bara 22 kondorer kvar. De fångades då in i ett försök att rädda arten och sedan dess släpper man ut kondorer med jämna mellanrum på några olika platser i sydvästra USA, däribland Pinnacles och Big Sur. Idag finns det runt 347 vilda kondorer och 214 i fångenskap. Tyvärr såg vi ingen på vår lilla vandring.

När vi kom ner igen åt vi lunch. Falafel i pitabröd. Löjligt gott ju, men det letades länge i flera mataffärer innan vi hittade falafel. Känner mest, äter ingen här falafel? För jag har svårt att tro att amerikanerna ställer sig och gör det från grunden.


Efter lunch gick vi en loop nere i dalen via Moses Spring Trail och Rim Trail.

Målet var att se talusgrottorna (kan det heta blockgrotta på svenska kanske). Där inne var det mörkt så det var bara att gräva fram pannlampan.

Grottorna består av stora block som fastnat i skrevor.

På flera ställen var det helt beckmörkt och omöjligt att fota, men otroligt häftigt.


När vi kom ut ur grottorna fanns det en liten, liten sjö/reservoar. Ett perfekt fikaställe om det inte varit så varmt i solen.


Här i bakgrunden ser ni naturtypen ”chaparral” (de låga buskarna typ) som är väldigt typiskt för Kalifornien. Men det var det för den här gången. En perfekt dagsutflykt!
Lämna en kommentar