Körsbärsblom, tacos och Pokémon

Nu är vi snart bosatta här på riktigt, för i måndags öppnade vi bankkonto och skaffade både debit- och kreditkort. Med hjälp av kreditkort kan vi äntligen börja bygga på vårt credit score, liknande som det man får fram om man gör en kreditupplysning i Sverige fast här har man en poäng mellan ungefär 300-850 (det varier lite beroende på system). Den absolut största skillnaden är nog att här behöver du ett bra credit score för ALLT (känns det som). Till exempel kunde ju Emilia inte skaffa ett vanligt telefonabonnemang för att hon inte har någon credit score alls. Men nu till veckan hoppas vi att våra plastkort, som ska göra livet så mycket enklare, dimper ner i brevlådan.

I onsdags och torsdags hade Emilia två kämpiga dagar. Brandlarmet gick inte en, utan två gånger, när hon lagade mat, hon höll på att krocka med brandmännen utanför lägenheten (oklart vad de gjorde här, vi hoppas att det inte var på grund av Emilias matlagning 30 min tidigare) och i torsdags försökte hon dammsuga med kanske världens äldsta och sämst designade dammsugare. Ovan ser ni hur Linus hittade henne när han kom hem. Eftersom Linus förutsett att det kanske skulle komma att hända hade han några dagar tidigare köpt badbomber från Lush, så för att råda bot på Emilias upprördhet tappade hon upp ett bad. En intressant grej vi upptäckte då var att vattnet här är lite turkost. Efter lite googlande är den bästa teorin hittills att det är för höga halter av koppar i vattnet, men om någon har en bättre teori är det varmt välkommet.

I fredags tog Emilia en långpromenad på eftermiddagen efter en dag fylld a plugg. Ungefär en kilometer från vår lägenhet finns Stevens Creek Trail som är en cirka 7 km lång asfalterad gång- och cykelbana längsmed en å. Så hon gick en bit på den och svängde sedan in mot downtown Mountain View och som ni ser börjar våren spira här! På morgnarna är det ungefär 2-6°C och på dagarna när det inte regnar kan det bli upp mot 18°C. Så lite aprilväder kan man väl säga. Emilia har som tur är inte känt av någon pollenallergi än, och björkarna är ganska få här så vi håller tummarna att vi lyckats flytta någonstans där en pollenallergiker kan leva ett normalt liv.

När Linus kommit hem från jobbet gick han också ut en sväng (men lite kortare) bort till närmsta mack där det stod en foodtruck som sålde tacos, burritos och quesadilla. Linus var väldans nöjd över att äntligen få tacos som lagats av en mexikan så han köpte med sig tre olika sorters tacos hem och en quesadilla. Riktigt gott och mättande! Med mat i magen gav vi oss sedan i kast med På spåret. På grund av flytten ligger vi typ en månad efter, så vi plöjde två avsnitt den här kvällen och vann ett vardera.

Efter att ha ringt och pratat med en massa folk hela förmiddagen i lördags åkte vi till Westfield Valley Fair som är ett stort shoppingcenter (alltså verkligen gigantiskt, största i norra Kalifornien) i San Jose. Vi var på jakt efter torrshampoo till Emilia men det fanns så mycket att se att vi blev hungriga och fick stanna och käka gyros på Nick the Greek. Återigen mycket, mycket gott. Linus råkade få syn på en butik som sålde pokémonkort och blev helt lyrisk (som ni ser ovan). Bland annat fanns det kort som fått grading 10 (värda tusentals dollar) och det var ju ganska fett. Vi råkade också köpa varsitt par Birkenstocks också och på väg därifrån köpte vi Boba tea och jordgubb/vattenmelon slush/smoothie. Emilia var obviously MYCKET nöjd med sin smoothie.

Sedan bar det av mot Whole Foods och veckohandling. En väldigt trevlig grej är att man kan köpa gryn, linser, granola och frön i lösvikt där. En lite (läs mycket) märkligare grej är att man också kan betala med sin handflata. Vi fick frågan för ett tag sedan hur matpriserna står sig här jämfört med hemma. Det är aningens dyrare faktiskt, men sedan bor vi också i det området där cost of living är högst i världen (inkluderat hyra, matkostnader och kostnader för vatten, gas och el). Men för att ge er ett litet hum, så säg att man skulle handla för 1500:- på ICA, då kostar det ungefär 2000:- kronor här.

Väl hemma monterade Linus ihop våra cyklar, för här börjar cykelsäsongen tidigt och vi planerade att cykla dagen efter. Men mer om söndagen en annan dag.

Lämna en kommentar