Vecka 5

Förra måndagen åkte Linus iväg till sitt kontor för första gången. Kul! Det var välkomnande av alla nyanställda (väldigt många) på Infinite loop med mingel och goodie bags innan han åkte iväg till sitt eget kontor och började göra sig hemmastadd där.

Linus första vecka på kontoret kan beskrivas som tyst, skönt, hemligt, gemensam espresso maskin och nice att träffa kollegor. Dessutom är det mycket förmånlig sallad i kontorets café och grannkontorets lunchrestaurang (7$ för massa mat!!) men tyvärr dåligt promenadstråk utanför (bara vägar och kontorsbyggnader) och det luktar fireball utanför entrén?? Mycket märkligt. Men allt som allt: 7/10

Vad är det här då, tänker ni säkert nu. Jo, eftersom Emilia inte har något jobb än och är i desperat behov av social kontakt när hon sitter hemma och pluggar/letar permanent boende/scrollar/tränar/söker jobb så åkte hon till SWEAs lunchträff på IKEA i Palo Alto och sänkte medelåldern riktigt, riktigt mycket. Det var Emilia och tanterna (som var äldre än Emilias morföräldrar), men det var väldigt trevligt ändå och de hade massa bra tips!

Här spenderar Emilia sina dagar och längtar tills det blir lite varmare så hon kan utnyttja poolen på området.

I torsdags morse åkte vi till Social Security Administration för att ansökan om Social Security Number (SSN). Vi väntade ungefär 30 min utanför kontoret och var först i kön och sedan tog det ungefär en halvtimme innan vi var klara med ansökan. Då vi båda har visum med arbetstillstånd kunde båda två ansöka om SSN som tur var, annars hade Emilia blivit utan.

I fredags kände vi att det var dags att börja leta najs klättergym. Vi bommade tyvärr på första försöket då detta gym var ganska gammalt och slitet, väldigt stort men ändå väldigt trångt och för mycket folk. Dessutom fick man inte ha sin egen broms utan de hade satt fast bromsar på alla rep. Detta stället är nog dock drömmen för någon med ledkort för det fanns sjukt mycket ledrutter.

I lördags tog vi en promenad i en ”park” nära oss, precis innan regnet kom. Det är i princip några träd som sparats under alla stora express- och motorvägar, men den duger faktiskt. Tyvärr är det inga gatlyktor så det blir sjukt mörkt på kvällen. Vi märker mer och mer att infrastrukturen inte riktigt är anpassad till fotgängare och speciellt inte på kvällen då gatlyktorna (de få som finns) mer är till för att lysa upp bilvägen och inte trottoarer. Som ni ser på bilden precis ovan så regnade det väldigt mycket från nyår och några veckor framåt, vilket ledde till översvämningar och att vägar och slänter rasade.

Efter promenaden åkte vi till Trader Joe’s och Whole Foods för att veckohandla och leta efter kul och bra grejer. Det visade sig att Whole Foods var precis den mataffären vi letade efter, långt bättre än Walmart eller Target som bara var rörigt och kaosartat – en ”unpleasant” upplevelse som vår destination consultant beskrev Walmart som.

För er som följt följetongen kring amerikanskt toapapper på Emilias instagram kan vi glatt meddela att problemet är löst. För er andra: ungefär 98% av amerikanskt toapapper är gjort av färska fibrer (dvs direkt från trädet och inte återvunnet papper eller liknande) och i Europa är det ungefär 60%. De färska fibrerna är mycket längre än återvunna fibrer, vilket gör att man kan ”fluffa” dem bättre och det ger ett otroligt mjukt toapapper. Gött, eller hur? Men med mjukt toapapper (här i alla fall) kommer också otroligt mycket damm och ludd och det smular något så ofantligt, vilket sällan är ett problem för män, men Emilia upplever detta som ett stort problem. Därför har hon dammsugit internet efter svaret på vilket toapapper som är sämst enligt amerikaner, för det borde rimligtvis vara likt svenskt papper – och det stämde! Det visade sig att bambubaserat papper var ganska likt svenskt och framförallt återvunnet papper som generellt sett är snordyrt här, MEN det fanns ett relativt billigt på Trader Joe’s. Tack till Kajsa & Rebecca Scott för tipset!

På Whole Foods hittade vi, förutom kött utan antibiotika och laktosfri cream cheese, laktasenzym i form av choklad. Eftersom Emilia är laktosintolerant knaprar hon laktasenzymtabletter när det inte finns laktosfri mat. Synd att varje chokladbit kostar typ 13 kr annars är det ju ett fantastiskt substitut till tabletterna – gott!

I söndags öste regnet ner (förutom just när Emilia tog bilden då solen tittade fram) och det var äntligen dags att få en guidad tur i de olika städerna i Silicon Valley. Vår destination consultant, Raelaine, hämtade upp oss och visade oss runt. Vi tror att vi har bestämt oss nu var vi vill bo, så nu återstår bara att hitta ett hus eller en lägenhet där.

Till slut avslutade vi veckan med att ta ett dopp i den uppvärmda poolen som tydligen ska ha bubblor också men vi lyckades inte lista ut hur de startades. I alla fall en bra första vecka här!

Lämna en kommentar